lifter

Fast jag har inte så stor lust att gå och lägga mig.
Inte riktigt än. Varför vet jag inte, det kan vara någon gammal vana som fortfarande sitter kvar, för på senaste tiden har jag faktist inte varit rädd för sängen. Jag har nästan till och med tyckt att det varit skönt att få gå och lägga mig. Inte för att få sova, det är jag fortfarande inte helt okej med, men jag har sett det lite som en bra grej att gå och lägga mig. För jag har en mycket skarpare kontrast mellan pigg och trött nu för tiden, det lär ha något att göra med minskat koffein och sockerintag sent på kvällen. Eller, rättare sagt, i stort sett inget koffeinintag sent på kvällen. Jag har till och med börjat tänka på att inte dricka så sjukt mycket kaffe (eller någonting annat över huvud taget för den delen) timmarna innan jag borde/tänkte sova och det fungerar faktist ganska bra. Jag är helt slut på kvällarna och somnar oftast automatiskt. Igår somnade jag ifrån "The way of the gun" och (som ni som prenumererar läste för några dagar sedan) missade jag större delen av "Jurassic Park" när Sofia va här. Då är det skönt att sova.

Men den största anledningen till varför jag inte haft några stora problem med att gå och lägga mig och somna (och endel dagar till och med tyckt att det är okej) är nog för att det har varit rätt sjysst att vakna de senaste dagarna (kanske till och med veckorna). Jag antar att det har lite att göra med att det håller på att bli vår (inte just nu, för nu är det svinkallt men i största allmänhet så har ju vädret varit jättefint).

Men det är nog inte bara tack vare vädret, jag själv börjar känna mig ganska ordnad. Det är, som jag redan skrivit i tidigare inlägg, ingenting som händer nu. Allting är väldigt lugnt och jag trivs rätt bra med det. Även om jag har rätt tråkigt emellan åt så är det ju hellre det än motsatsen. För motsatsen har jag fått nog av och den klarar jag mig nog utan i minst ett par år till.

En annan sak som har ett väldigt starkt inflytande i min nyfunna ro är att jag börjar vänja mig vid tanken av att jag (efter nästa vecka) inte kommer jobba varesig kväll eller natt nåmer. Jag har ännu inte riktigt förstått hur det kommer att bli att jobba efter ett rullande schema, än mindre att jag kommer att jobba bara dagtid. Jag kom att tänka på det när jag satt och funderade på min sömn (strax innan jag beslutade mig att sätta mig här och låta min hjärna rinna ut på mitt tangentbord, inte bokstavligt talat dock, du förstår nog). Det som dök upp va att jag kommer att vara hemma varje kväll. Inget mer komma hem mitt i natten eller (ännu värre) tidigt på morgonen och desperat känna att jag måste kasta mig i säng så fort det bara går för att inte trilla ihop i en liten pöl och dö på en gång. Istället kommer jag att få jobba på hela den ljusa sidan av dygnet, hela året (på sommaren är det ju ljust typ dygnet runt, men ändå). I vinter (hemska tanke) kommer jag inte att behöva missa ljuset bara för att jag måste sova utan jag kommer att få se det varenda dag.