lifter

Ni som va snabba i morse fick se en skräckbild här på den fasa som utspelade sig utanför mitt fönster när jag vaknade. Det kändes som att sorg tagit form i en fysisk varelse som snott på sig boxarhandskarna och gav mig en omgång. Inte ett dugg kul, plus att jag sov kolosalt jättelite inatt och mådde verkligen därefter när jag vaknade. Nog för att jag blir lite konstig när jag sover för länge, men i morse va det inte ett dugg kul att kliva upp. Hur som helst, den bilden får inte vara kvar, för jag vill aldrig mer se snö i hela mitt liv och den hör verkligen inte hemma här, så den åkte.

Från och med nu blir det bara fina (typ) bilder. Som (när vi ändå pratar om dem) jag fått en del beröm för den senaste tiden, kul att ni tycker om dem, roligare att ni säger det. Men jag har drabbats av ett kollosalt behov av att överträffa migsjälv, för visst är jag nöjd med bilderna (någorlunda, det hör till) men hade jag inte varit det hade de aldrig någonsin lagts upp här på min humörsvängning (där jag tänker högt, väldigt tyst med hjälp av ett tangentbord).