Raid.

Nu jävlar ska ni få paranteser!
Hej mina bloggmongon! Nu är jag hemma igen.
Det blev sthlm, solo. Det va kallt som fan och mycket folk (fast ändå helt ok, kul med sällskap). Det är rätt skönt att åka dit ibland. Det är jävligt nära, men fortfarande inte riktigt hemma. Jag åkte dit med tom, platt, ryggsäck och kom hem med en full ryggsäck och en påse, för allt fick inte plats i ryggsäcken (sug på den ekonomiavdelningen!). Det va trist att det va så urplockat (som det alltid är, för de är för handlingsförlamade för att lära sig att ta in saker på lager) på skateaffärerna. OneOff hade inga byxor alls. (det är sant, om vi inte räknar snowboardbyxor, och det gör vi inte). Core hade, som alltid, enbart storlekarna David (pyttesmå) och Goliath (ja, ni fattar). Fan, för jag hittade två gråa DC hoodies* som jag nu måste hitta ett annat sätt att få tag på än att helt enkelt gå och köpa dem (junkyard** har de inte, jag har redan kollat). Damn.

Dendär militäraffären på samma gata va (som vanligt) utvecklingsstörd, men innan jag gick in dit han jag bli kär i kassörskan på Blue Fox*** (jag tror hon va kassörska, eller bara en jävligt van kund). "Hej, vill du gå på en dejt, typ bio och middag eller nått?" (troligtvis inte, jag går vidare istället). Nu till det roliga; (som kom efter att jag gått heeeeeela vägen dit, fan vad långt) På militaryshop köpte jag mina nya favoritbyxor. (ett par svarta 5.11, ät skit propper, ni har blivit ägda!) Jag vet att jag är rätt ensidig i min klädsel, men fuck you, dehär byxorna kommer jag att ha jämt (stavas det jämnt?) från och med nu. My god in heaven.

Efter MS (militaryshop förkortat, vilket är helt onödigt att förkorta om jag ändå ska förklara förkortningen i en parantes som är betydligt mycket längre än att bara skriva militaryshop. Titta, nu har jag t.om skrivit militaryshop två gånger, nej tre!) gick jag till min älskade, min finaste, precious, världens bästa science fictionbokhandeln****. Där inne tror jag faktist att jag skulle kunna stanna kvar exakt precis hur länge som helst. Jag vill krama hela butiken på en gång. Och där ska ni veta, där inne kan jag göra av med hur mycket pengar som helst. Om sci-fi bokhandeln skulle börja sälja cola, lucky strike och tevespel skulle jag flytta dit (hej, jag är tolv!). Där inne fanns allting som jag hoppades skulle finnas, det gör det alltid. Dethär är min officiella kärleksförklaring till sci-fi bokhandeln. Jag kan inte sluta. Iaf, här är vad jag köpte:

Spawn Collection 1 och 2.
En samling med Spawn avsnitt 1-33 i två jättefina böcker
som äntligen är mina. Förra gången jag va där och såg att de
fanns inne på SciFiBok hade jag inte pengarna, men nu jävlar.
Spawn har hittills getts ut i 164 avsnitt, så det finns en del
att läsa. Tyvär finns det inga fler sammlingsböcker av originalserien än,
men håll ut, de kommer... Nån gång. (Återigen, vänta på saker. Blä)


Robocop Trilogy.
Altså, för länge har jag gått utan dessa filmer. Förra beställningen från
Filmia eller whatstheirface gick ju i stöpet, men nu äntligen är de mina!
Innehåller Robocop 1, 2 och 3.
Robocop va tillsammans med Optimus Prime, Ellen Ripley och John Rambo
en av mina absoluta hjältar när jag va liten, mellan och även nu när jag är stor.
(fortfarande tolv). Robocop marathon is pending.


Alien 3-D Movie Poster.
Ja, ägget lyser i mörkret. Fjärrkontrollen till min digitalbox fick sätta batterierna
till för det, men ni anar inte hur snyggt det är. Jag satt och bara tittade på den i
typ en halvtimme i streck, nästan helt utan att blinka. Så snygg är den.
Den är typ 33x22x5cm så den är inte världens största, men jag trodde den
skulle vara mindre.
Den är (som de flesta av mina leksaker) tillverkad av McFarlane toys.


Sjukt lyckad dag. Detdär med att man inte kan köpa lycka, det stämmer. Går man in i en butik och ber om ett kilo lycka blir man nog mobbad, och söker du på lycka på pricerunner.se så... ja inte fan vet jag vad som händer, du blir förmodligen mobbad. Men det man kan göra, det är att köpa saker som gör en lycklig, för det är exakt vad dehär sakerna gör. Jag älskar mina saker mycket. Jag har kort på de flesta på min mobiltelefon, och (dethär är lite av en hemlighet, så berätta det inte för någon) jag brukar titta på korten på mina prylar när jag har tråkigt på jobbet eller är bortrest eller något.

Nu blir det tåg!
Lite oväntat, men fan vad snygga SJs nya tåg är. De ser så sjukt cyberpunk***** ut så jag va tvungen att knäppa lite kort, och blir tvungen att göra en kort liten fotouppsats om dem. Jag har aldrig fattat dethär med tågintresse, men dehär får mig vilja typ bygga modeller eller något annat vuxet, kolla:

train1



Jag fick tyvär inte åka ett sånthärnt tåg varken dit eller hem, men de va fullt av dem på de andra rälsen. Fräcka tåg. Det va många (framförallt SJs personal) som troligen tyckte att jag va helt tum i huvudet, och en väktare som såg rent sur ut när jag stod och fotade tågen. Typiskt väktare att se sura ut.

Smitta.
Jag har bacillskräck. Näst intill fobi, fast som med allt annat jag tycker så är det rätt motsägelsefullt. För jag är t.ex inte rädd för mina nära och käras smittor och utsöndringar (eh, yuck?), men när jag ska t.ex gå på en offentlig toalett så är det alltid ett jävla bök. Först måste dörren öppnas utan att nudda den med min hud eller mina kläder, så papper (eller något) måste finnas tillgängligt som man kan ta i handtaget med, sen öppnas toalettlocket med fördel med fötterna (förlåt skorna, men jag offrar er, ni är ändå så äckliga) sen måste man ha papper för att spola, öppna dörren, slå på kranen, slå av kranen och ta sig till närmaste pappersrulle. Det är efter att jag tvättat händerna som det är som mest kritiskt, för då är händerna dels nyrengjorda, men även blöta (sånnadär varmluftsgrejjer går bort, det är som att be om aids) och när händerna är blöta känns det som att de är extra mottagliga för jordens onska, så då kan det bli rent jobbigt att hitta något att torka händerna på (det måste vara papper). Sen ska du ta dig från den offentliga toaletten utan att nudda något, så alla dörrar öppnas med fötter eller ren vilja.

Jag har bacillskräck och är mörkrädd (nej, jag är inte rädd för mörkret i sig, utan naturligtvis för det som gömmer sig i mörkret, tänk varulvar utan hud). De två rädslorna blandat med att jag är vegetarian (borde egentligen inte spela någon roll, men det gör det) och att jag oftast inte är överrens med mina kollegors inställning till svagare människor gör att jag ibland funderar lite på om jag borde söka ett nytt jobb.
Men då tänker jag att det kanske är bra om jag stannar kvar, kanske kan jag ändra på allt. Kanske inte.

Nu får det räcka, du förtjänar en medalj om du läst ända hit.
*Hoodie: luvtröja.
**Junkyard: världens bästa internetskatebutik, se länk bland mina länkar.
***Blue Fox: Typ.. hårdrocksklädesbutik som är rätt löjlig, men har troligtvis skitsnygg personal.
****Science Fiction Bokhandeln: Är världens bästa och ligger i gamla stan i sthlm.
*****Cyberpunk: En genre innom science-fiction som oftast utspelar sig i en nära framtid där allt gått åt helvete. Klicka här för en mer utförlig förklaring.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback