Istid.

Nuclear winter.mgray
Jag har så ont i mina händer nu när det är kallt att jag faktist börjar faktist bli orolig, för det börjar av minsta lilla kylan, så försvinner fingertopparna, det har de alltid gjort. Efter lumpen började hela handen försvinna, och ett par av tårna. Nu börjar jag känna det i underarmarna, och vill det sig riktigt illa så känner jag det till och med i mina axlar. Det går ju inte att ha det så, speciellt inte med det jobbet som jag har då det utan konstigheter kan förväntas att jag ska stå och hålla i något, utomhus i ett par timmar. Jo, tjena, jag står här i ett par timmar. D lugnt. Jag vill att det ska bli sommar nu, så att allt kan gå tillbaka till hur det brukade vara, inte alls över huvud taget i närheten av hur det brukade vara, men iaf varmt. Som det brukade vara. Så att jag kan få slippa att frysa så mycket. Så att jag kan få åka ut med Magdalena (här på bilden). Jag vill kunna röka i lugn och ro. Jag vill kunna åka bmx som det är tänkt att det ska göras. Inte bara till och från jobbet genom snödrivor, över tundran, bortom thunderdome (fast av is). Jag vill kunna gå ut för att gå ut, inte gå ut för att jag absolut måste, jag har inget val. Jag vill känna asfalt under mina pjucks.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback