Ripstop

39268-242

Ny dag, nya byxor (jag har klantat mig förstår du).
Det gick till såhär; Jag bytte slangar på mina cykelhjul för en liten tid sen, lite visste jag att jag satte på däcken bakochfram så pilen som säger "rotation" och ska peka ditåt, hamnade fel och pekade ditåt istället och så kan vi ju inte ha det för vi lever i ett samhälle där man ska både följa pilar, rekomenadtioner och instruktioner och genom att ha mina däck bakochfram så kan ingen ta ansvar för någonting som kommer att hända mig när jag är ute och cyklar så jag gjorde bäst i att omedelbart vända däcken till rätta igen för att återskapa balansen i universum (och få däcken att greppa som de ska, mer grepp åt inbromsningar än accelerationer då man åker uför och inte uppför) och medans jag höll på med det så lutade jag nog hela min kropp mot samtliga oljiga delar av min cykel och oljefläckade ner mina gröna byxor (de jag skrev om i våras, scrolla ner två kilometer så får du se om du inte tror mig) och det är ju lite synd, men i min kapitalisttillvaro löser vi sådana uppgifter och problem med att köpa nytt. Carhartt kom till the rescue med mina första ripstopbyxor någonsin, jag tycker egentligen inte om tyget men det får duga för denhär gången (tänkte jag och, shit, vad de duger). Lite bättre, dubbelt så dyra. Precis som det skall vara.

39268-244Kattpaj.
Idag va vi (ahjustja, Hanna är här, äntligen) hemma hos Erica och Daniel och fick paj (det va hallonpaj, jag skrev kattpaj bara för att skrämmas, flåt) och pratade tevespel och, nu får du inte berätta dethär för någon, men deras katter är sjukt fina. De är precis likadana trots att både E och D försökte övertala mig att man visst ser skillnad utan att lyfta upp dem och kolla.. under huven så att säga (det är en syster och en bror) men jag vägrar tro det. Därför får ni bara se en bild på den ena av dem eftersom att de båda ser likadana ut men tänk dubbelt så...

Tanken med besöket va att Daniel skulle få bekanta sig med både min och Hannas kamera, det är de camsen som han funderar på att köpa men inte riktigt vet vilken han ska välja, så jag tänkte det kunde vara bra att han i lugn och ro kunde få känna på dem båda två. Jag vet inte hur mycket han fick ut av det hela och om han ens är intresserad och ville klämma och känna, men jag har det gärna som ursäkt att gå dit och få hallonpaj och äntligen få träffa Erica och Daniel igen, istillmissyouguysok?

Sen blev det kväll, regn och dags att gå hem. Det låter ganska trist va? Det va det verkligen inte för nu är det mörkt på kvällarna igen och min lägenhet återgår till sitt rätta jag, det jaget som jag inredde när det va mörkt som är helt planerad efter att solen inte ska vara uppe så nu känns det helt plötsligt som att jag kommit hem till mitt snälla hem som tog hand om mig hela vintern. Lite som ett kärt återseende unjefär. Fast rätt mycket har nog att göra med att jag sedan i söndags har haft sinnesfrid. Jag vill sitta med Hanna och inte göra någonting, rita litegrann på mitt projekt (du ska få se sen, när det är klart), titta på film, lyssna på världens bästa musik, gå ut på långsamma promenader och se sommaren dö långsamt, alldeles för fort och om någon frågar vad vi gjort kan jag svara "ingenting" utan att känna en ilning längs ryggraden av ångest över tid som tickat iväg, slösats bort och aldrig någonsin kommer tillbaka. För allt jag har nu är tid, allt som finns nu är tid. Istid. Men det är en istid med någon som får det att kännas. Någon som får mig att kännas.

På tal om det
Det va jättelängesedan (egentligen inte, men...) jag satt med papper och penna och ritade grejjer, nu gör jag det mer än någonsin (inte så svårt eftersom att jag aldrig gjorde det förut så minsta lilla är mer än tidigare). Det är en rätt skön kontrast till att hela tiden sitta med näsan mot någon skärm av något slag. För när jag satt och spelade tevespel kom jag på hur jag lyckats omringa mig av dem, skärmarna. Jag kände att jag kanske eventuellt suttit och glott in i teven lite för länge och kanske borde kolla på något annat en stund, så jag gick och satte mig framför datorn.

39268-243

Inte nog med att det rätt ogenomtänkt att sätta mig framför datorn när jag suttit för länge framför teven lyckades jag däremellan (det är verkligen inte långt mellan datorn och teven for the record) kolla min mobiltelefon. Där har vi ännu en skärm. Så blyerts på papper känns som en lagom bakåtsträvande sysselsättning en liten stund, om inte annat bara för att vila ögonen. Men inte för länge för allt jag ritar leder ju till mer skärmtid för allt som ritas ska in i datorn på ett eller annat sätt och det är mycket bra. Det är skönt att komma bort från skärmen en stund, men som du vet så är ju borta bra...

Men skärmen bäst.

Kommentarer
Postat av: Hanna

Precis, du känns överallt baby...

2007-09-12 @ 23:21:17
URL: http://cedella.blogg.se
Postat av: Erica

Värsta fina bilden på Mischa =) Hon ligger och sover i mitt knä nu.. Vi klarade gow på hardcore igår, yey! Nu är det bara insane kvar.. =)

2007-09-15 @ 16:03:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback