lifter

Det är ett väldigt omfattande ord och även om den traditionella spraykonstgraffitin visserligen räknas in till ordet så är det oftast inte det som menas när vi vanligtvis använder ordet gatukonst. Istället syftar vi på alla andra, alternativa former, av åsikts- och känsloredogörelse som pryder våra gator. Det finns egentligen ingen stor förteckning över vad som är och inte är gatukonst, men de vanligaste formerna är stenciler och (som dagens tema) klistermärken.

Eftersom att sprayburksgraffiti (jag kallar det bara graffiti från och med nu, ok?) mer ofta än sällan upplevs som väldigt offensiv och kontroversiell men också väldigt intern bland målarna så har vardags-svensson väldigt svårt att uppskatta målningarna men också att ta till sig av eventuella budskap som förmedlas genom dem (alla är inte vana vid att läsa wild-style, tyvärr). Istället döljs innebörden (och det fina) med den bakom en dimma av aggressioner och oförstånd och hela (eller kanske halva) poängen går förlorad.

För det säger ju sigsjälvt att ett enkelt klistermärke med en övertydlig bild har ett budskap som är lättare och enklare att greppa når betydligt fler än en traditionell graffitimålning. Att det sedan är lättare att smacka fast ett klistermärke gör det märkbart enklare för konstnären (eller förmedlaren, det beror väl lite på syftet) som finner många fördelar med de alternativa, enklare, formerna av gatukonst. För att t.ex ställa sig med en ryggsäck full med sprayburkar och färglägga en vägg är inte alltid en diskret syssla och det har en tendens att väcka rätt mycket uppmärksamhet och ordningsmakt så är det inte alltid det mest praktiska att utföra. Sen upplevs det ju inte som riktigt lika farligt med "olovlig affischering" som klistermärkande klassas om man jämför med graffiti som rubriceras som "Skadegörelse".

Problemet som klistermärkeskonstformen dras med är att det inte är många som märker den, trots att den är överallt längst alla (åteminstone väldigt många) av våra gator. Jag kan varmt rekomendera att du börjar titta på vad det är på alla klisterlappar som sitter på våra stuprör och elskåp staden runt. Kanske ser du något som får dig att tänka till eller bara något som får dig på lite bättre humör. Jag kan inte låta bli att känna mig lite mindre ensam när jag går runt på mina gator som är flitigt dekorerade av någon som hällt ner en liten bit av sin själ eller sina tankar på en pappersbit med lim på baksidan. Bara för mig.

Nu börjar det nästan kännas tjatigt när jag idisslar fakta om hur snälla alla är mot mig när jag är ute med kameran, men människor fortsätter att överraska mig med sin vänlighet. Det är som att de åsidosätter sigsjälva och deras egna prioriteringar enbart för att hjälpa till med (eller åteminstone inte förstöra) fotograferingen. Jag har (förutom att folk anstränger sig för att inte vara i vägen) fått stolar och pallar utlånade (ibland är jag lite för kort för min egen vilja) och även bärhjälp med dessa fram och tillbaka.