lifter

Jag tar extremt lång tid på mig när jag skriver dehär inläggen (när jag bloggar, för jag är så jävla 2007)
så igår han jag inte skriva ner allt jag tänk att jag skulle skriva ner för jag blev avbruten av Kristin
(det är en bra sak att bli avbruten av Kristin, tro mig). Jag hade tänkt att jag skulle fortsätta och fylla
på det inlägget jag skrev igår kväll-natt men det känns lite fel att göra det, för även fast den kronologiska
ordningen blir lite sabbad så känns det ännu mer fel att redigera inläggen i efterhand, det känns lite som
att jag fuskar och om någon redan läst det inlägget så finns ju faktist risken att de missar det jag lägger
till i efterhand, och jag vill ju inte att någon missar något. Det vore ju jättesynd (gud vad jag maler på, det
är helt otroligt). Hur som helst, här kommer fortsättningen, jag ska försöka få det sammanhängande:

Har varit rätt frekvent här i bloggen (jag vet att det inte gör något, han är en superkille) och nu kommer det lite till.
Dagen innan igår (det blir typ i förrgår. Jag tror att det va i förrgår, men jag har varit så trött de senaste dagarna så jag är inte riktigt säker på vilken dag något va) Igår till exempel kändes som tre dagar; En dag för besiktningen, en dag för när jag va uppe på kontoret och det, en dag för då jag hängde med Kristin på stan, en dag när jag kom hem och åt mina asgoda mackor och sen en dag för när jag fick besök av Kristin på kvällen. Det blir typ fem dagar och inte tre, men du fattar. Hur som helst, Conny. Vi skulle försöka få liv i min bil (han har startkablar) och så fort jag behöver hjälp med någon så kan Conny alltid hjälpa till. Vi kom fram till att han är som Mr.Wolf i Pulp Fiction (nästan), dvs att han är en sån "I know a guy" kille, fast samtidigt så mycket mer än bara det. Jag visar inte min uppskattning tillräckligt till dig Conny, tack för allt. Jag älskar dig.

Vi skulle, i vilket fall som helst, försöka få igång min bil, men Conny kom på att han behövde åka ut till Björklinge Begagnade Bildelar AB (bbbab) för att hitta en servostyrnings- biskvi- kontroll- låda- makapär till sin volvo 140, naturligtvis, vi måste ge oss iväg nu på en gång (miniäventyr framåt!). Innan vi åkte sa han till mig att "ta på dig kläder som du inte bryr dig om, för du kommer att bli skitig" och jag kände mig så fjollig när jag gick till min garderob och tänkte "okej, kläder jag inte bryr mig om" och inte hittade ett enda plagg (förutom kanske ett par gamla kalsonger som resoren gett upp på) och jag va tvungen att säga "Du... jag har inga skitkläder" till Mr.Bilmekaniker, Mr.Blod, Svett och Olja. Som tur va fick jag följa med ändå, som "moraliskt stöd och påhejjare" (jag kan ju försvara mig med att jag nyligen gjort en garderobsrensning och slängt bort en massa skitkläder som jag inte använder längre, och kvar finns verkligen bara mina älsklingar). Både han och jag va helt slutkörda för vi inte hade sovit tillräckligt, men med det till trots styrde vi mot björklinge. Det va mycket närmare än vad både han och jag trodde (eller så är det bara jag som inte vet hur nära det är till björklinge med nya E4 i tankarna).

Väl framme på skroten så navigerade han extremt målmedvetet (jag fick senare lära mig att det beror på att han varit och kollat på just dendär servogrejjen ett år tidigare och det va tydligen samma bil som stod på samma ställe). Jag kände mig mest missplaserad när jag trippade runt (nästan som om jag hade högklackat på mig) försiktigt bland skrotbilarna och tyckte att det va jättejobbigt när jag va tvungen att ta i något, för allt är verkligen jättesmutsigt på en bilskrot. Man blir svart på händerna av typ allt.

Men, lite pliktkänsla har jag ju så efter att jag gått en liten promenad och kollat hur det ser ut inne på Björklinge Begagnade Bildelar Aktie Bolag så letade jag upp min vän där han låg halvvägs in under en totalförstörd volvo 140 kombi från typ dackefejden och frågade lite vilset "Går det bra", jag fick mest ett par svordomar och ett fräsande "nej, altså, den sitter fast" men skam den som ger sig, pojken var målmedveten. Jag fick vara jättesnäll och springa och hämta både en nyckelcylindermotverkarmazarin med hylsstorlek 13, 14 och 15 och en bågfil. Jag va jätteduktig.

Jag tror att vi spenderade typ tre timmar tillsammans där på skroten, det va rätt kul. Även fast Conny mest såg arg ut och jag mest kände mig ivägen så är det faktist rätt kul att se honom trixa med sina grejjer, för man ser att han kan det han pratar om och vet vad alla delarna i dendär trötta stackars bilen heter och gör, så det är ett jättebra tillfälle att lära sig litegrann om hur sakerna fungerar. Sen har jag (nu riskerar jag att låta som hans flickvän, men...) aldrig sett honom så målmedveten som när han håller på med sina bilar, han är nog beredd att göra vad som helst när han väl har gett sig fan på det, ni ser ju på bilderna hur skitig och blodig han blev när han stod och slet för att få loss dendär fastrostade bildelen som jag inte kommer ihåg vad den heter (men jag vet var och hur den sitter fast i bilen), men jag vet att den har något med servon att göra. Det kanske va en servo helt enkelt (en del som gör det enklare att vrida runt ratten, den förstärker rattrörelsen så du slipper göra det med hand/armkraft, jag tror att det är så det kan beskrivas. Jag vet iaf att en bil med servo är betydligt mycket lättare att vrida ratten på än en bil utan. Det kanske är det som gör det så nödvändigt att ha just denhär delen från just denhär bilen han stod och skruvade i, för det va nog inte sådär kalasmånga volvos från 70-talet som hade servostyrning.
Vad vet jag?

Anledningen att han ska ha alla dedär jättemanliga delarna är att han håller på att bygga ett monster av något slag av en liknande såndär gammal volvo, ni kan läsa om hela projektet här.

Jag tror att det va mitt fel (förlåt för att jag va så tråkig och inte hjälpte till, jag borde verkligen ha gjort det. Nu ångrar jag mig att jag inte gjorde det. Förlåt) men de sista skruvarna satt så extremt hårt och dåligt till och stackarn va helt slut (han skakade typ för att han slitit så mycket) och resultatet av hela besöket blev att vi va tvungna att åka därifrån utan dendär delen. Det va lite trist, men jag är fortfarande glad att vi gjorde något (haha, tönt).

Conny är min vän som jag gjort flest konstiga små äventyrsutflykter med, vi brukar kalla dem "äventyr". Många gånger har det varit jag som kommit på att jag vill köpa något av någon i någon annan stad som jag inte kan ta mig till själv och egentligen inte har råd med, så då frågar jag Conny, han hjälper alltid till och vi åker iväg utan att veta exakt var vi ska och kör mer ofta än sällan väldigt vilse men har askul på vägen. Det senaste rejäla äventyret vi hade va när vi åkte ner till skåne och; 1: Köpte min bil, 2: köpte en glasfiberhuv till connys bil, 3: Hämtade Gadget. Sen körde vi tillbaka på ett och samma dygn.
Jag hoppas innerligt att denhär sommaren innehåller fler äventyr.