Transformers

39268-229

Robots in disguise (Ni har tur att jag har humor)
Som ni alla vet är ju transformers tidernas bästa film, alla kategorier någonsin (alienfilmerna ej inräknade). Det tycker Conny också, vi va och såg den på bio för inte hur länge sedan som helst, men det börjar bli några veckor sedan. Den stackaren (Conny) hade varit ett nervvrak i flera månader innan premiären kom och han hade inte kunnat varesig sova eller äta flera dagar innan vi skulle se den i ren nervositet (han är ett större transfan än jagsjälv) och när dagen väl kom va han nog lika glad att vi skulle se filmen som över det faktum att väntan äntligen var över. Vi hookade upp innan och promenerade på darriga ben mot biografen och jag tror vi kedjerökte ett paket cigaretter var påvägen dit och precis utanför, sen va det äntligen insläpp och vi fick äntligen äntligen gå in och sätta oss.

För en liten stund när vi satt där inne på en biosalong fullproppad med likasinnade nördar i en tyst sammanhållning, då, där, ägde vi världen i två och en halv timme (eller hur lång filmen nu är). När filmen va slut så brast hela biosalongen ut i en aplåd jag aldrig hört liknande till en film någonsin (och jag har minsann hört ett par). För jag tror inte att någon egentligen förväntat sig att den (filmen) skulle vara bra, speciellt inte eftersom att det är Michael Bay som regisserat den (eller vad han nu gjorde, det är "en film av Michael Bay" så något stort hade han ju för sig). Anledningen till det är att Michael Bay lyckades förvandla något så fruktansvärt (tragiskt visserligen, men...) actionfyllt som andra världskriget, närmare bestämt the attacken på Pearl fucking Harbor till en mjäkig kärlekshistoria och bara tanken fick det att vrida sig i magen på mig, för tänk om tänk om han hade förvandlat Transformers, en film som man inte får misslyckas med (jag vet, jag sa så om AvP också och den misslyckades ju totalt och jag för fortfarande mitt jihad mot Paul W.S Anderson för det, du ska brinna Paul, hör du det? Du är inte förlåten) och om han förvandlat den till en mjäkig, moralproppad originalvidrig snyfthistoria som Paul W.S Anderson gjorde med AvP. Hade huvuden rullat. Men nu gjorde han inte det som tur/skicklighet är utan han och de andra i filmteamet (och alla andra team som gjort så att vi äntligen fått se en spelfilm om Transformers. Jag kan fortfarande inte tro att det är sant) skapade något så actionpackat, något så komplett, engegerande, känsloladdat och vackert så att alla andra filmer som någonsin släppts tidigare blir helt överflödiga (alienfilmerna ej inräknade naturligtvis, bra va den ju inte, någon måtta får det vara).

39268-230De har naturligtvis gjort filmen anpassad till tvåtusentalet (det bästa talet) och anammat den "nya" designen på robotarna för, med handen på hjärtat, hur dumt hade det inte sett ut om det kommit glasskartongsrobotar med vigheten hos ett kassavalv och krävt respekt? Ja, det hade sett ganska dummt ut. Det kanske hade funkat nångång under åttiotalet, men det är ju ett tag sedan nu och funkar helt enkelt inte längre (fuck you fanboys). Men de har fortfarande fångat allt det vackra med Transformers. Optimus Prime (autoboterna, de goda transformersarnas, ledare) är fortfarande yttre rymdens ultimata bad-ass av alla bad-asses någonsin och fortfarande den enda killen genom tiderna som lyckas vara både cool och god på samma gång, det är extremt sällsynt. Nog för att decepticons (de onda transformersarna) var balla förut, men autobots (de goda) har alltid varit snäppet fräckare så har de nu, i den nya filmen, gjort decepticons till riktigt respektingivande fiender. Precis som det skall vara. Megatron är inte lika gay som han varit förut, han är faktist inte gay alls och när han, i filmen, förklarar för samtliga närvarande vem han är genom att säga "I am megatron" med en röst som kan beskrivas som ren kyla så började jag nästan gråta, så fint va det. Och filmmakarna har lyckats både bevara och väcka den känslan av "kom igen, bli en robot och när du blivit en robot kan du inte snälla snälla snälla bli ett fordon igen och när du blivit det kom igen, bli en robot igen!". Jag va helt stum, även fast jag tror jag stod och skrek när filmen va över. Aldrig har jag någonsin blivit så tagen av en film (alienfilmerna räknar vi fortfarande inte in) och det enda jag kunde tänka va "en gång till! en gång till!". Med svagare knän än jag hade när jag gick in på salongen va det dags att släpa sig därifrån och jag gick för att träffa David på Birger Jarl (den lokala backslick krogen här i Uppsala) och ni kan ju gissa hur många ragg jag fick när jag stod och höll en monolog om hur bra Transformers var hela kvällen. Just det, inte ett enda (men så jävla värt det, för jag hade sett Transformers på premiären!).

Det har varit en fröjd sedan dess att åka runt och se Optimus Prime, Bumblebee och Megatron fullkommligt tapetserade på vad som måste vara minst en femtedel (faktist inte ens det tror jag, men ändå) av alla reklampelare runt om i landet (runt om i stan framför allt, jag har inte varit runt om i landet sådär jättemycket på senaste tiden förutom G-town). En dag när jag åkte runt i jobb-bilen så kom jag på hur fantastiskt roligt det skulle vara om jag fotade en av Transformersaffischerna och skickade det fotot som ett MMS till min gode vän Conny och hur glad han måste ha blivit. Sen blev det till lite av en grej (jag har inte fått någon bekräftelse på om han blev glad eller inte, men vem skulle inte bli det liksom? Det är ju Prime...) och jag började fota varenda affisch jag åkte förbi och skicka den som ett MMS till Conny (mycket mycket roligt erik). Nu däremot har den sorgliga perioden kommit då reklamansvariga landet runt anser att det börjar bli dags att byta ut dessa fina affischer mot annan smörja (typ smygbög-Harry Potter med någon fånig titel och typ reklamer för margarin eller något annat bra. Omega-3 har ingenting mot Prime) och mina fototillfällen blir mer och mer sällsynta och jag sitter här med en hög bilder på Transformersaffischer som jag inte vet vad jag ska göra av.

Så jag tänkte på en rolig sak som jag kan göra med alla dessa foton (arton stycken, oj vad många!) och det jag kan göra med dem är att lägga upp dem här! Gud så kul. Gud. Inte nog med det, jag tänkte att ni kan ju kolla på dessa bilder och försöka lista ut var de är tagna och skriva ner era gissningar i kommentarfältet här nedanför, där det står "kommentarer" (kom ihåg att skriva nått sätt jag kan kontakta er på om ni inte är säkra på att jag känner er tillräckligt bra för att redan ha de uppgifterna) och den som gissat rätt på flest bilder senast den 31 Augusti bjuder jag på bio och popcorn någon kväll när det passar.

Enjoy!


Skriv typ gatunamn eller någon ännu närmre beskrivning och sådant till bilderna.
Alla bilder är inte tagna i Uppsala (en är tagen i Gävle).

Kommentarer
Postat av: Hannie

Fniss. Nummer 02 var svår baby: "Öööh, vid Beijer i Uppsala!" .D Nummer 16 och 18 var jag ju med när du tog så jag har fuskat! :)

2007-08-24 @ 23:38:37
URL: http://cedella.blogg.se
Postat av: drf

Jasså det är DÄRFÖR du inte battlar längre?! JAHA JA DÄR SER MAN :D Btw så kan jag inte göra annat än att hålla med dig i allt du skriver om Transformers.. fy fan det kändes som att jag blivit slagen i ansiktet med en folkvagnsbuss(in a good way!) när jag gick ut ur salongen.

2007-08-29 @ 01:57:00
URL: http://teflonminne.blogg.se
Postat av: Jag igen

"glasskartongsrobotar"

2008-05-01 @ 20:36:59
Postat av: H

"Freedom is the right of all sentient beings."
Ja. Alltså. Du vet ju att jag inte älskar Transformers. Men det här...veganreligion i robotfilm! Mums mums. Mums.

2008-05-01 @ 20:39:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback