Hot shots
Heldag.
När jag vaknade idag (igår) så va det altostratusmoln (sådana moln som täcker hela himmlen och allt bara är grått och det finns typ inga skuggor och ja, jag är även meterolog. inte) över hela himmlen och jag ville fota starkt, varmt solljus och skarpa, hårda, skuggor. Lite besviken (okej, jävligt besviken) satte jag mig vid min xbox och sympatispelade men hann knappt starta den innan det blev ospelbart p.g.a solljuset. Sekunden efter var jag utanför dörren. Sommar. Nu!
När jag vaknade idag (igår) så va det altostratusmoln (sådana moln som täcker hela himmlen och allt bara är grått och det finns typ inga skuggor och ja, jag är även meterolog. inte) över hela himmlen och jag ville fota starkt, varmt solljus och skarpa, hårda, skuggor. Lite besviken (okej, jävligt besviken) satte jag mig vid min xbox och sympatispelade men hann knappt starta den innan det blev ospelbart p.g.a solljuset. Sekunden efter var jag utanför dörren. Sommar. Nu!
Respekt med tillhörande löshet (frånvaro).
Kommer du ihåg att jag skrev att jag blev positivt överraskad över den respekt (nu snackar vi genuin hänsyn) jag får när jag står/sitter/ligger/klättrar med min kamera? Fenomenet visade sig igen idag (igår) då alla skolbarn i skolparken (bilden ovan) var jättegulliga och stod snällt bakom och tittade på (som att de väntade på att någonting skulle hända där framme där jag fotade. Måste vara lika roligt som att titta på när färg torkat eller, som i dethär fallet, färg som torkat sedan länge.) men inte en enda av dem gick framför och de fotgängare och cyklister som kom på gångvägen gick omedelbart en annan väg, endast för att inte vara ivägen (och kanske riskera att hamna på bild).
Kommer du ihåg att jag skrev att jag blev positivt överraskad över den respekt (nu snackar vi genuin hänsyn) jag får när jag står/sitter/ligger/klättrar med min kamera? Fenomenet visade sig igen idag (igår) då alla skolbarn i skolparken (bilden ovan) var jättegulliga och stod snällt bakom och tittade på (som att de väntade på att någonting skulle hända där framme där jag fotade. Måste vara lika roligt som att titta på när färg torkat eller, som i dethär fallet, färg som torkat sedan länge.) men inte en enda av dem gick framför och de fotgängare och cyklister som kom på gångvägen gick omedelbart en annan väg, endast för att inte vara ivägen (och kanske riskera att hamna på bild).
Hej, jag kommer från internet. Är det okej om jag fotar?
Medaljen har tyvär en baksida. "Järnvägsarbetare" heter den. Jävla rallare kallar jag dem efter idag. Aldrig förr har jag mötts av så mycket spydigheter och okunskap om svensk lag (nej, det är inte fotoförbud här) från ett gäng tjockisar i varningsoreanga sparkdräkter. Det finns ju naturligtvis en förklaring, de ser hur jag ser ut och vad jag fotar och drar slutsatsen att.. ja, du fattar.
Men så länge jag inte beträder rälsen så är det väldigt onödigt att börja brutalisera sig och även om jag gör det så är de inte rätt personer att "sätta mig på plats". Det är sånt vi har poliser och väktare till. Men det hindrar inte dem från att försöka. Jag trodde faktist inte att de skulle vara så griniga. Jag visste, när jag satte fart mot boländerna, att det skulle bli lite knökigt att få som jag vill, men att de skulle vara så besvärliga trodde jag faktist inte. Det var rätt varmt och kanske hade de inte druckit tillräckligt med vatten, vad vet jag, men "Jävla journalistjävel" är väl lite väl i överkant?
Medaljen har tyvär en baksida. "Järnvägsarbetare" heter den. Jävla rallare kallar jag dem efter idag. Aldrig förr har jag mötts av så mycket spydigheter och okunskap om svensk lag (nej, det är inte fotoförbud här) från ett gäng tjockisar i varningsoreanga sparkdräkter. Det finns ju naturligtvis en förklaring, de ser hur jag ser ut och vad jag fotar och drar slutsatsen att.. ja, du fattar.
Men så länge jag inte beträder rälsen så är det väldigt onödigt att börja brutalisera sig och även om jag gör det så är de inte rätt personer att "sätta mig på plats". Det är sånt vi har poliser och väktare till. Men det hindrar inte dem från att försöka. Jag trodde faktist inte att de skulle vara så griniga. Jag visste, när jag satte fart mot boländerna, att det skulle bli lite knökigt att få som jag vill, men att de skulle vara så besvärliga trodde jag faktist inte. Det var rätt varmt och kanske hade de inte druckit tillräckligt med vatten, vad vet jag, men "Jävla journalistjävel" är väl lite väl i överkant?
Alla andra, mestandels icke medelålders män.
Har, som sagt, varit extremt (jag blir faktist fortfarande förvånad) snälla och hjälpsamma. De har flyttat bilar, öppnat grindar så jag sluppit klättra, stått med och småpratat och till och med (inte alla naturligtvis) uttryckt sin uppskattning för målningarna. Jag kan ju naturligtvis inte ta åt mig äran för en enda av målningarna, men det är kul att höra vad de tycker om dem. Även det var oväntat. Jag antar att jag förväntar mig mer motgångar än jag råkar ut för när jag är ute med kameran. Dels för att folk är känsliga för kameror men även för att det är ett ganska känsligt ämne.
Jag antar att de som inte tycker om att få sina saker färglagda tar ut sitt missnöje på mig eftersom att de aldrig någonsin (speciellt inte med den kroppshyddan, banverket) kommer att "få tag i" de som målar för att de märker (eller antar, fast de har ju rätt) att jag inte fotar för ett negativt vinklat syfte. På samma sätt som de som uppskattar målningarna aldrig kommer att kunna visa sin uppskattning till de som målar.
Har, som sagt, varit extremt (jag blir faktist fortfarande förvånad) snälla och hjälpsamma. De har flyttat bilar, öppnat grindar så jag sluppit klättra, stått med och småpratat och till och med (inte alla naturligtvis) uttryckt sin uppskattning för målningarna. Jag kan ju naturligtvis inte ta åt mig äran för en enda av målningarna, men det är kul att höra vad de tycker om dem. Även det var oväntat. Jag antar att jag förväntar mig mer motgångar än jag råkar ut för när jag är ute med kameran. Dels för att folk är känsliga för kameror men även för att det är ett ganska känsligt ämne.
Jag antar att de som inte tycker om att få sina saker färglagda tar ut sitt missnöje på mig eftersom att de aldrig någonsin (speciellt inte med den kroppshyddan, banverket) kommer att "få tag i" de som målar för att de märker (eller antar, fast de har ju rätt) att jag inte fotar för ett negativt vinklat syfte. På samma sätt som de som uppskattar målningarna aldrig kommer att kunna visa sin uppskattning till de som målar.
Maskrosbarn.
Sen finns det de som inte reflekterat så mycket över det över huvud taget. De är nästan roligast. De som först inte fattar varför jag ska fota det jag fotar (för som du märker så tar jag inga bensinmacksvykortsbilder) förän jag har förklarat och visat att om man tittar på det i den och den vinkeln så blir det faktist fint och att få vara med när de ser det för första gången är mäktigt. Alla håller naturligtvis inte med utan skrattar mest åt mig (och en söt tant kallade mig lilla maskrosbarn. Hon kändes som en farmor) men de som helt plötsligt börjar se sin igenvuxna, nedklottrade, rostiga bakgård (exempelvis) som något mer än en igenvuxen, nedklottrad, rostig bakgård liknar lite de som i antikrundan får reda på att deras dammiga gammla vas är värd flera hundra tusen.
Sen finns det de som inte reflekterat så mycket över det över huvud taget. De är nästan roligast. De som först inte fattar varför jag ska fota det jag fotar (för som du märker så tar jag inga bensinmacksvykortsbilder) förän jag har förklarat och visat att om man tittar på det i den och den vinkeln så blir det faktist fint och att få vara med när de ser det för första gången är mäktigt. Alla håller naturligtvis inte med utan skrattar mest åt mig (och en söt tant kallade mig lilla maskrosbarn. Hon kändes som en farmor) men de som helt plötsligt börjar se sin igenvuxna, nedklottrade, rostiga bakgård (exempelvis) som något mer än en igenvuxen, nedklottrad, rostig bakgård liknar lite de som i antikrundan får reda på att deras dammiga gammla vas är värd flera hundra tusen.
Inte för att jag kollar på antikrundan, men du fattar...
Kommentarer
Postat av: Hannibal
Antikrundan var det ENDA som fick mig att hålla koll på vilken veckodag det var förut. Nu (post televisionsgloendet) är det helt kört. Tid är skumt. Jag ger upp.
Trackback
