I pick up the pen

Dont know where to begin. What the fuck should I write yo?
Hon har ett sätt som ingen annan har att få mig att inte känna mig ensam även när jag inte är med henne. På något sätt känns det som att hon ser allt jag ser och känner allt jag känner. Som att hon är med litegrann hela tiden så när jag ska berätta om vad jag gjort behöver jag bara berätta litegrann för resten fattar hon själv för hon va med hela tiden, litegrann. Och jag känner henne i asfalten, mycketgrann.

39268-236

Data.
<kärleksförklaring>Alla kanske inte förstår det romantiska i bilden, jag tror att endel av er kommer att göra det när jag döper bilden till "frukost" och det kanske låter lite udda för endel, ni som inte ser photoshop lika viktigt som luft, ni som inte fattar hur smart en feedreader är, ni som aldrig gått in och uppdaterat någons blogg även fast ni spenderat hela dagen med dem och vet att de inte skrivit något. Ni skulle nog aldrig förstå hur man kan bli mer kär i någon av att denna någon förklarar för en hur man gör en "flatten image" action bunden till en av F-tangenterna i ovannämda bildredigeringsprogram. Jag kan nog inte förklara för er som inte förstår hur man kan vilja sitta närmare någon när denna någon använder ord som "header" om delar av en hemsida. Ni skulle nog inte begripa det romantiska i att sitta två timmar i sträck med näsan i en datorskärm mitt emot ens favorit som gör exakt samma sak utan att säga ett ord till varandra för att sedan skicka ett meddelande på MSN istället för att säga något, även fast man sitter en och en halv meter ifrån varandra. När sen samma person rycker ur sin nätverkskabel för att låta en koppla upp sig mot internet när de trådlösa nätverken slutar fungera kan inte ens jag förklara hur stort det är, men Lufsen kan ju gå skämmas med sina köttbullar.</kärleksförklaring>

Men ni som förstår, ni som vet, fattar ni hur bortskämd jag är?

Effektiv jagtid.
Ibörjan när jag fick reda på att jag inte skulle få ta semester förän i mitten/slutet av Augusti för att jag behövdes för mycket på jobbet kändes det rätt trist, att inte få vara ledig förän hösten (vintern?) kommit. Men nu känns det som att jag inte kunde fått en bättre tid att vara ledig. När jag fick se blicken i ögonen på de som kom tillbaka från sin semester som varit under en sommar som aldrig riktigt satte igång utan mest smög förbi och de nu helt plötsligt va tvungna att, helt outvilade, kliva tillbaka till vardagen som kommer att vara fram till vem vet när, då kändes det verkligen att jag fått rätt tid. Just precis exakt samtidigt kom allting på en gång. För första gången har jag timing med (nästan) allt. Mitt hjärta blöder fortfarande för att David ska åka ifrån mig, men allting annat kommer verkligen orkestrerat samtidigt och jag blir nästan lite orolig, för jag är inte direkt den som har tur med saker och ting, utan det brukar oftast verka bra men sedan göra en helomvändning och explodera i ansiktet på mig. Men än så länge har ingenting vänt om, ingenting exploderat och ingenting överraskat. Jag har till och med, för första gången, råkat ut för bra sammanträffanden och det mina vänner är verkligen ingenting vanligt.

39268-235

Jag är fortfarande helt förskräckt, fortfarande helt vettskrämd och fortfarande inte helt övertygad på att jag inte kommer att bli stångad om jag tar tjuren vid hornen, men jag låter det inte hindra mig från allting eller någonting längre. För trots att jag kanske är livrädd känner jag att jag inte har något att oroa mig för. Jag har faktist inte haft något att oroa mig för på jättelänge nu och mycket av det beror nog på att jag har varit omringade av folk som skänker mig trygghet. Två vänner som jag nöter ut internet med att tjata om hur bra de är och en flickvän som ger mig ro i själen. Att jag inte har något att oroa mig för gör mig visserligen orolig över när det kommer att blåsas bort och bara helt plötsligt inte finnas kvar längre, men jag kan inte ändra allting på en gång. Brännt barn skyr väl alltid elden och jag kommer nog alltid vara lite ängslig, men trots det så är jag inte rädd längre. Det kanske är skönt när det är varmt, men...

Jag leker i alla fall inte med tändstickor längre.

Kommentarer
Postat av: drf

Jag förstår _precis_ hur bortskämd du är, för det är jag också. Kärlek heter det. Sann kärlek.

2007-08-29 @ 01:51:26
URL: http://teflonminne.blogg.se
Postat av: Hannie

Jag tror jag kan läsa det här inlägget 32404 gånger till(!) utan att ledsna! BABY! Jag förstår, för jag har det preciiis lika bra!... ^^,

2007-09-09 @ 08:51:53
URL: http://cedella.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback