lifter

Jag trodde att idag skulle bli en transportsträcka till imorgon. Jag va rädd för att idag skulle bli en transportsträcka till imorgon, för sådana dagar är i väntan på vadå-dagar. Citalopramdagar. Och de dagarna har blivit mer och mer sällsynta nu för tiden (hej Hanna!) därför visste jag inte riktigt hur jag skulle må när jag vaknade. Bra va det inte i alla fall, men i hallen stod min räddning, min cykel. Men hur mycket jag än biter ihop och försöker intala mig att det faktist är kul att cykla runt ensam, vilket det visserligen är ibland. Ibland, de gångerna jag behöver rensa skallen, gör jag det bäst på min dirtcykel. Men idag va inte en sådan dag, idag va en sådan dag då jag va extremt sällskapssjuk mitt i min jagbehövervaraensamperiod och efter att jag gjort boländerna på två (och ibland ett) hjul så kände jag mig extremt ensam när jag irrade runt planlöst på Sysslomansgatan.

Då kom Conny till the rescue, eller kom och kom, han svarade i telefonen och va villig att gå en promenad med mig. Han hade köpt nya osirispjucks som jag helt och hållet glömde bort att fota (jag glömde helt och hållet bort att fota honom över huvud taget, sorry, han va jättefin) som han nog ville nöta in litegrann. Hur som helst va det helt sjukt kul att se honom igen och vi gick och tog vad jag tror va sommarens sista McFlurry med Smarties och en liten kaffe, tack. Vill du ha mjölk i kaffet? Nej tack. Det blir 25kr. Tack. En signatur här bara, tack. Tack. Fast vem vet? Kanske är det pangväder nästa vecka då Conny jobbar natt och då kanske vi hinner med mer McFlurry. Jag hoppas det, jag hoppas vi hinner åka till McD-fyrmackskorset som vi gjorde om och om igen tidigare under sommaren. Vi han inte sitta sådär sjukt länge för jag va tvungen åka förbi hemmet och lägga i en tvättmaskin som jag jävla skit har glömt att ta ut, brb (tvättstuga på en lördagkväll? Kul liv. Ja, faktist). Faktum är att jag bara tycker att helger är opraktiska, mitt liv ser inte annorlunda ut på fredag-lördag-söndag förutom att allt blir helt opraktiskt för banken har stängt, posten vägrar jobba och samtliga butiker (förutom typ Ica Maxi) stänger brutalt mycket för tidigt. Kanske (bekräftat) beror det väl på att jag inte jobbar måndag-fredag utan är udda-regelbundet ledig mitt i veckan och jobbar helger titt som tätt.

Hur som helst så kom jag på att jag va tvungen att gå förbi Designtorget och köpa deras Graffiti-färgläggningsbok bara för sakens skull och Conny kom på den briljanta (trots att jag motkämpade den i början) idén att han skulle ta sin cykel så vi kunde åka ut och cykla tillsammans. Dethär låter verkligen som ett dagboksinlägg, kan vara för att det är ett dagboksinlägg, men det är ett bra-dagboksinlägg. Från Designtorget till Game, från Game till Domkyrkan och en bil som hette CUM-nånting nånting (skitkul, verkligen). Från Domkyrkan till Waynes med ett jättekonstigt Kaffe som inte alls va så gott som handärinne försökte få det att låta, han försökte även låta sofistikerad och skrytig med vilken sorts kaffe det va när jag frågade vilken sorts kaffe det va och han svarade malligt och nedlåtande; "det är ekologiskt kaffe" vilket inte säger ett jävla skit om vilket kaffe det är (ditt mongo inne på wayne's) och efter en lång process med svettiga handflator, flackande blickar, nervositet och jag tror att han kissade på sig fick han ur sig "mörkrost". Tack, mörkrost blir bra, det va allt du behövde säga. Ditt mongo. Så efter att vi (nästan) druckit upp vårt kaffe så stompade vi (Conny) en av hans stolar (nästan, verkligheten såg lite annorlunda ut, men såhär i efterhand låter det fräckare om jag säger stompat. Vad som hände egentligen stannar mellan oss som va där). Vi fick typ bråttom och flydde typ långsamt hem.