Hey Jimmy

39268-250

Över stock- och stenholm.
Jag fick ett ryck och åkte till Sthlm idag och hoppades innerligt att jag skulle hitta en ny hoodie. Det är ett väldigt känsloladdat äventyr varje gång jag ger mig ut i världen på jakt efter nya kläder för, som ni kanske märkt, är jag lite småförtjust i DC-skokompaniets kläder. De har alltid legat mig varmt om hjärtat osv osv, mest för att deras företagssymbol är den mest kompletta, balanserade och snyggaste symbolen i hela vida världen men mycket är väl för att jag associerar (assosierar, asocierar, assoscierar... fan vet jag hur det stavas) symbolen med så mycket från mina yngre år (herrans många år sen hörrö) och med handen på hjärtat så tycker jag bara att det är så galet coolt med DC-kläder.

Men för ett par år sedan så gick det europeiska ansvaret för DC över till ett gäng fransmän (i frankrike) och det blandat med att skatemodet tagit någon sorts vändning mot det för löjliga street-modet som är >inne< nu för tiden är en total katastrof. För ett par säsonger sedan så började man kunna ana den smygande terrorn med tvärfula plojkläder som skulle markera döden, slutet och begravningen för den så vackra eran då skate va en egen stil som inte blandades ihop med någon sorts cheapmonday personlighetsklyvning som råder över de övriga genrerna som finns i våra butiker runt om i landet. Den första spiken i kistan va när DC började med sina urlöjliga skoglasspinnar, rånarluvor och bultsaxar som de envisades med att screentrycka över verkligen hela plaggen och det mina vänner är inte okej. Det är ett steg ifrån de detaljerade, egna, ledande och kreativa plaggen de brukade tillverka då de nu verkar tro att man måste göra sina kläder annorlunda genom att bara göra något som ingen annan gjort tidigare, men lite mer än så krävs det. Jag stod i vad jag tror va en timme inne på Core i stockholm i ett tårfyllt samtal med vad-han-nu-heter i en gemensam överenskommelse om att DC börjar vandra med ögonbindel mer och mer. Men sen fick jag reda på att hela skulden inte ligger hos DC (trots att de gör kläder för att passa in i en marknad) då det tydligen är såhär att återförsäljarna får dels för mycket att välja mellan men även väljer bort de klassiska DC-produkterna och istället väljer att köpa in plojmodegrejerna som DC tyvär också levererar. Enbart för att sälja mer. Det är bra för att de snygga grejjerna fortfarande tillverkas, men det är så tragiskt att den svenska återförsäljareliten saknar smak helt och hållet så att få tag på de plaggen jag söker kommer bli betydligt mer import-krångligt än vad det varit tidigare.

39268-252

Något jag stör mig fruktansvärt mycket på är hur Svenska återförsäljare nu mer än någonsin (framför allt de butiker som utger sig för att vara skatebutiker) vänder kappan efter den skitfyllda vinden som blåser över modesverige som styrs av egocentrerade konsumtionsinriktade småglin med för mycket pengar och för lite initiativförmåga. Och samtidigt som de böjer sig efter marknaden utger de sig för att styra den i ett desperat försök att både passa in och vara egen. Det hela blir en katastrof för de få av oss som vet vad vi vill ha och ger oss ut för att hitta det, till skillnad från motsatsen som inte vet vad de vill och ger sig ut för att låta någon annan tala om det för dem. Det skapar en marknad som kan styra sina konsumenter och inte vice versa (nu är ju inte dethär någon nyhet, men dethär är ingen nyhetssite så det matchar).

I vilket fall som helst (nog om det nu) så hade han inne på Core ingenting fint och jag började känna mig lite stressad för junkyard.se har inte heller sådär jättemycket fint just nu (ingenting alls, se all ovanstående text så vet du varför) och jag gjorde ett desperat ryck, som nu när jag tänker efter inte är så desperat. Jag gick till skatebutiken "Hollywood" som på senaste tiden faktist briljerat vad det gäller sortimentet och de har verkligen slagit Core på fingrarna, vilket behövs eftersom att Core verkligen börjat slappa till sig. Vi har fått en såndärn "Hollywood" butik i Uppsala också i vår stads stelaste galleria (galleria Dragarbrunn som den så fyndigt heter, den ligger på Dragarbrunnsgatan, nån borde få sparken) och de stod för mina nya byxor, de hade dem inne i alla fall. Av någon anledning tror jag att jag inte ska hitta någonting när jag går in på Hollywood, jag tror att det är för att jag inte kommer överens med deras butiksnamn, men jag ska försöka sluta klaga så jag låter det vara, för när jag klev in i Hollywoodbutiken på Norrlandsgatan (tror jag den heter, den ligger i alla fall i omnejd) så låg han där och väntade på mig. Jimmy.

39268-254

Jimmy är en ton-i-ton (det betyder att screentrycket är i samma färgton som plaggets tyg) zip-hood. Han är kanske hur mjuk och snäll som helst och han är den sortens hoodie som man ska ha luvan uppdragen eller låta bli att ha tröjan över huvud taget. Det va en enorm lättnad att hitta Jimmy för jag har letat i unjefär ett år nu efter en skön ljusgrå zip-hoodie utan lycka, men även att se att i alla fall någon tar in åteminstone ett par av DCs rena originalkläder bidrog till min sinnesfrid. Jag blev så glad när jag hittade honom att jag va tvungen att byta om på en gång, mitt inne i butiken.

Jag trodde att jag skulle spendera hela dagen i Stockstaden men efter att jag hittat Jimmy så kom jag inte på något mer jag ville ha eller titta på så jag gjorde ett misslyckat försök att springa ifatt tioövertvåtåget och fick snällt sitta och vänta på tioövertretåget. Det gjorde ingenting för jag hann dricka tre koppar kaffe från dendär seven-eleven butiken eller vad det nu är för något på Centralstationen (du vet vilket kaffe jag menar). Sen kom tåget och till min stora fasa hann en hel skolklass (två kanske de va, eller så va de bara tjocka) sammlas på perrongen och jag tror att var enda en av dem pratade om någon sorts mobiltelefon eller mp3spelare och det kändes som att det skulle bli en lång tågresa bland dessa uppenbara pappabetalar-tjernobylbarn. När vi klev på tåget satte jag mig och såg så sur ut som möjligt och det funkade rätt bra tills det blev platsbrist. Då till min stora överlycka såg jag två renodlade nördar komma ursäktandes genom vagnen. Jag tror att den ena va lite... inte-alla-indianer-i-kanoten (om du förstår vad jag menar?) och hans kompis va inte så långt ifrån vare sig psykiskt eller fysiskt. Lite tjocka, jättenördiga. Jag ville stråla ut min link-up med dem så mycket jag kunde så jag flyttade inbjudande på min ryggsäck när de kom och de satte sig (yes!) vid mitt bord och såg lite obekväma ut tills det kom fram att de varit på en bokmässa (därav skolklass) och båda hivade upp en varsin bok. Nörd nummer 1 hade köpt John Ajvide Lindqvist "Pappersväggar" och nörd nummer 2 hade köpt Terry Pratchett och Neil Gaimans "Good Omens". Sammanträffanden kommer sällan ensamma och jag va inte riktigt beredd på att få se de två böckerna igen, men de märkte nog att jag hajjade till för vi började prata om böckerna och de två hälsade snällt. Olle och Kalle eller något sådant, de förklarade hetsigt att de såg jättemycket fram emot sina sproilans nya böcker och att skräck och sci-fi minsann är deras huvudkategorier. Jag kände mig unjefär hur cool som helst när jag kunde berätta att jag minsann läst ut båda två (den ena i alla fall), men både Olle och Kalle-eller-något-i-den-stilen nickade förstående när jag förklarade varför jag inte läst ut "Good Omens". Som om de visste precis. Som om de visste precis. De två fick mig att känna mig inte-lika-ensam efter att vi jämfört vår film-, bok- och spelsmak under resten av resan. Det behövde jag.

Science Fiction-4-ever!

Kommentarer
Postat av: Hannie

Du är så jävla söt min fina!

2007-09-14 @ 20:43:27
URL: http://cedella.blogg.se
Postat av: Geekmaster

Jag förstår jag förstår jag förstår precis varför du ville sitta och prata med just dem. Nerdz for teh winz! Det jag inte riktigt förstår är varför du inte läst klart Good Omens?

2008-05-01 @ 18:13:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback